Jag tror att folk kanske förundras över mina stundtals utbrott över min hemstad men ingenting förklarar känslan som denna film gör.
Jag är egentligen inget stort fan av att spy galla över okända människor eller mindre städer men ibland blir råttet mågat. Det är faktiskt vackert när man tänker på hur instängda folket i just Dalarna blir, det finns ingen storstad i närheten och man lever efter fornstora dagar då Gustav Vasa var kung. Fick folket chans att välja så skulle de säkert byta ut ICA mot en grosshandlare och polisen till en fjärrsman, men tack och lov har ingen politiker kommit på den idén än. Jag ska inte vara så högmodig och påstå att det är som att resa tillbaka i tiden när man reser till Dalarna utan det är som att resa till en plats där tid aldrig existerat.
Och här är Ulf Lundells intryck av just mina hemtrakter. Ulf Lundell – Gruva
Men det finns bra människor kvar i Ludvika, det gör det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar