lördag 1 januari 2011

Tonight I’ll park out on the hill and wait until they find me

Idag är jag bakfull, något jag sällan är nu för tiden. Man blir nog bakis bara för att man inte drack tillräckligt med alkohol igår. Det är kroppens sätt att säga "antigen dyngar du ner dig totalt eller så skiter du i att dricka överhuvudtaget och om det ska hållas på och spara på krutet så är cola mycket godare, så skyll dig själv pojkspoling". Nu är skadan skedd i alla fall så det är väl bara att bita ihop och hålla käften antar jag. Eller skada och skada, jag står för mitt val och hade en trevlig afton och det är så mycket bättre än att ligga i nån rännsten och sjunga för kråkorna. Det som är roligast med att vara bakis är när man precis vaknat till och hela världen omges av ett enda mörker, ingenting har något värde, allt är så melankoliskt och förvandlingen till en tvätt-äkta misantrop är ett faktum. Men det brukar gå över så fort huvudet kommer igång igen (om det nu någonsin har kommit igång).

När man är bakis så ska man käka chips, läsk och pizza för hela slanten för det har jag sett på tv, så imorgon får jag väl börja sälja knark så att jag har råd med hyran. Tack och hej leverpastej!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar