Igår läste jag ett fint och klokt blogginlägg av en homosexuell kvinna som uppmande sina läsare att inte rösta på Sverigedemokraterna. Hon hade citerat SD:s partisekreterare Björn Söder som i princip jämförde homosexuella med pedofiler och personer som har tidelag. Hon vill så klart inte bli jämförd med pedofiler bara för att hon är homosexuell.
Detta har fått mig att fundera och klura lite under dagen. Jag vet att jag som är vit heterosexuell man med svenskt efternamn egentligen inte får gå i sådana här tankar men faktum är att de flesta våldsbrott i Sverige begås av män. Stephan Medel-Enk diskuterar det här flitigt i sin bok "Med uppenbar känsla för stil- en rapport om manlighet". Han påstår bland annat att i den världen vi växer upp i så ser inte människor hur olika vi behandlar tjejer och pojkar. Han gjorde en iaktagelse på en förskola där personalen påstod att de inte gjorde någon skillnad på kön utan alla behandlades lika. Det han såg var att dock att så fort en pojke bad om hjälp med att till exempel knyta skosnörena så släppte förskolelärarna allt de hade för händer och sprang till undsättning. Till och med flickorna på dagiset ibland fick tjänstgöra som uppassare genom att knyta pojkarnas skor. Senare gjorde han en undersökning i vilket språk som används när vuxna pratar med pojkar och det visade sig att det näst intill bara var kommandon dvs. Gör det, gör inte så, du måste göra det osv. På detta sätt blir pojkar och mäns sätt att prata mest kommandostyrt, gör si, gör så. Enkelt koncist och robotlikt. Det han kommer fram till är att manlighet är samhällets norm, det som pojkar gör är rätt sätt att göra det på, att det finns en allmän värdering att kvinnor måste ta för sig mer i samhället, att de måste våga mer, inte vara rädda för att trampa någon på tårna osv. Men är det rätt väg att gå? Borde inte samhället vara precis styrt åt det andra hållet? Känns inte det som en rättvisare och smartare väg att gå. (Han har många fler kloka iaktagelser och alla borde läsa den boken den är varken lång eller ointressant någonstans och jag tackar min storasyster som tipsade mig om den för många herrans år sedan.)
På samma sätt som den här kvinnan inte vill bli jämförd med pedofiler så vill inte jag bli jämförd med våldtäktsmän, mördare eller andra grova brottslingar och därför måste vi ändra samhällets norm. En kvinna ska inte behöva kasta två blickar över axeln när hon går hem själv efter en utekväll, hon ska inte behöva tro att alla är ute efter att utnyttja henne. Men jag förstår varför om hon nu skulle göra det. En man ska inte behöva vakna upp med en yxa i dörren bara för att han gjort ett korkat uttalande i tv. Det kanske är en utopi, en drömvärld jag beskriver men om alla drömmer om samma saker så borde det inte vara några problem att infria den drömmen. Det var för någon vecka sedan efter ett krogbesök som jag och min svåger gick och diskuterade statistik och han påstod att statistik inte ljuger medan jag påstod att den gör det. Men jag förstår nu att statistik ljuger aldrig även om man inte ser orsakerna bakom, så ljuger den aldrig. Och här är det väldigt tydligt att normen i samhället är fel, det kan inte bli tydligare. Men som sagt sådant här ska inte jag tänka på som vit svensk man med ett lika härligt svensk-klingande efternamn. Jag ska bara acceptera att saker och ting är så här, precis som det alltid har varit.
Please don't worry
There'll be no fuss
Cause she was
Nobodys nothing
"Det är skamligt att det finns en moral för kvinnor och en för män. Jag tycker att det inte skall finnas någon moral alls."- Oscar Wilde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar