Har suttit och pluggat i några timmar och gjort klart en uppgift som heter "Mina topprestationer" eller nåt liknande. Men först ska jag kanske skriva att den kurs jag just nu läser heter Coaching. En kurs som om jag ska vara helt ärlig inte stämt överens med mina förväntningar men det beror snarare på mig än på vad kursen verkligen är. Men idag insåg jag kraften i coaching, idag insåg jag varför det kanske är det bästa redskapet man kan använda sig av. Det handlar mycket om att reflektera och det har jag alltid varit en jävel på. Men alltid när jag reflekterat har jag alltid utgått från vad som inte gick bra, vad var det som gick dåligt? varför gick det dåligt? Vad ska jag göra för att göra det bättre? Osv. många känner säkert igen det här. Det jag lärt mig framförallt är att utgå från det positiva, vad var bra? varför gick det bra? vad ska kan man göra för att göra det ännu bättre? Enkelt javisst, men ack så effektivt och som sagt jag var inte det största fanet av det här när vi började och har kanske varit lite motståndare på nåt sätt. Men den här uppgiften handlade om att skriva ner en situation som man verkligen tycker gick bra. Analysera vad man verkligen gjorde och hur det påverkade en såväl tankemässigt som känslomässigt. Det jag kom fram till var väldigt intressant för mig själv. Det var något jag alltid vetat men som jag aldrig har fått upp till ytan. En vacker dag ska jag publicera min lilla historia här men jag väntar gärna ett tag till. Med det sagt så kommer alla mina gamla vänner från Ludvika få sig en smärre chock nästa gång de träffar mig, dvs. lagom tills när helvetet har frusit till is.
Fasen vad jag bjuder er på tips, kanske ska döpa om bloggen till JÄPPÄS TIPSHÖRNA.
Haha JÄPPÄS!! :D
SvaraRadera