Nu tänkte jag skriva lite om min nya torsdagssysselsättning. Det innebär att jag tittar på en film eftersom jag aldrig någonsin brukar titta på film. Nu har jag med andra ord gjort radikala förändringar i min livsstil, jag har lagt mina skönlitterära klassiker åt sidan och tittar helt enkelt på film istället. Enda anledningen till att jag hellre plockar upp Oscar Wilde eller Shakespeare eller något annat superpretentiöst är för att historierna som berättas i gamla klassiker är lika underhållande som att lyssna på gamla människor berättelser. Jag är en person som verkligen förälskar mig i berättelser och hur människor berättar. När man kan se ögon gnistra och armar röra sig okontrollerat bara för att beskriva detaljer är magiskt, så länge berättelsens alla delar leder någonstans. Jag vet nog hur detta har närts för min pappa var en fantastisk historieberättare och berättade kanske världens bästa godnattsagor för mig och mina syskon innan vi skulle gå och lägga oss. Nu låter som om min far inte existerar längre men det gör han. Hur som helst så såg jag "the pursuit of happyness" idag, vad ska jag säga? Fantastisk film.
Jag vet inte längre vad jag ska fylla den här bloggen med, snart kanske jag vet. Just nu är det mest ett forum för bokstäver som bildar ord utan mening.
I've done my best to live the right way
I get up every morning and go to work each day
But your eyes go blind and your blood runs cold
Sometimes I feel so weak I just want to explode
Explode and tear this town apart
Take a knife and cut this pain from my heart
Find somebody itching for something to start
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar